Alin i Costa Rica

 

januari-februari 2010

 

Härlig januarimorgon på Essvik, jag plumsar ut efter tidningen.

 

Men jag går snabbt in igen,
och börjar packar för vår resa till Costa Rica.

 

_______________________________________________________________________________________________

 

Och när jag kommer dit möts jag av sol, värme och mitt härliga barnbarn.

 

-Det är jag som sköter vattenslangen, fajfaj.

 

-Och då blir blommorna så här fina.

 

En kackerlacka på väg över golvet.

 

Men vad händer?
-Min fru tränar salsa.

 

-Oj!

 

Här bor vi.

 

Med bilen i säkert förvar innanför galler.

 

Har man lite Jesus på bilen, så går det säkert bra.
"Jesus dog för dig"

 

-Titta vilken fin fjäril (La mariposa på spanska) som satte sig på min handled.

 

 

 

 

Pisote

 

 

 

Danger zone keep out. Farligt?

 

 

Arenal Hanging Bridges

Arenal Hanging Bridges är en ecotourist projekt av stigar och broar,
där det huvudsakliga målet är att underlätta observation och för skydd av naturen.
Naturreservatet med nästan 250 hektar tropisk regnskog, här finns en mängd olika arter av växter och djur.

 

Träden sett uppifrån från hängbroarna.

 

Vår guide fotar i snåren.

 

 

 

 

 

Korallorm

(Korallormens gift är mycket starkt,
och den finns med på tio i topplistan över världens giftigaste ormar.)

 

En sengångare klättrar i trädet.

 

Vi tittar ner från hängbroarna.

 

En liten fin orm!

 

Och en liten fin ödla.

 

En lite större ödla.

 

Vulkanen Arenal puffar ut lite rök och lava.

 

Vulkanen Arenal sett från staden La Fortuna de San Carlos.

 

Manuel Antonio

-Men äntligen blir det härliga bad i Stilla Havet vid Manuel Antonio,
på västra sidan av Costa Rica.

 

-Det är skönt med en egen parasoll på stranden.

 

Parasollmannen hyr ut 2 stolar och en parasoll för 10 $.

 

Fikatime

 

-Det är mycket att stå i på stranden.

 

-Ibland står jag alldeles still, och bara ser när vattnet sköljer över mina fötter. Det är skönt.

 

När högvattnet kommer blir stranden smal.

 

På kväll satt vi på balkongen på vårat hotell i Manuel Antonio,
och här ljudet av fåglar, syrsor och apor.

 

Kyparen på vårat hotell kom och ropade på oss,
för att visa apan som satt i trädet och skulle mumsa på en kokosnöt.

 

Solen börjar att gå ner, klockan är ungefär 17:00,
och en timme senare är det helt mörkt.

 

Vattenlek

 

-Bäst man håller ett stadigt tag i brädan.

 

-Och nu flyger jag över vågorna.

 

-Jag kan också gå på vattnet.

 

Costa Ricas "air force" är ute och övningsflyger.

 

-Min sjöjungfru!

 

Morgonpromenad efter stranden.

 

I Costa Rica finns det många surfare, här kommer en.

 

Härligt att ligga och titta upp i en palm.

 

Fågelsträck

 

Här ligger jag och njuter av solnedgången.

 

Sjöjungfrun på väg upp ur vattnet.

 

Härliga stränder.

 

Uppdukat

 

Härligt

 

 

Avkoppling

 

Vilken fuling.

 

Spindel

 

-Farlig spindel?

 

Vår guide i nationalparken Manuel Antonio.

 

En riktig fuling.

 

Lång näbb.

 

Solnedgångarna i Manuel Antonio är något speciellt.

 

Visst längtar man tillbaka, till solen, värmen och allra mest till Isaac.

 

På vägen hem flyger vi över US Highway 1 till Key West.
U.S. Highway 1 (också kallad U.S. Route 1 eller med förkortningen US 1) är en amerikansk landsväg.
Den går 3 846 km från Key West i söder till den kanadensiska gränsen vid Fort Kent Maine i norr.

 

US Highway 1 här också.

 

Här flyger vi över ett snöigt Washington  D.C.

 

Newark en av  New Yorks tre flygplatser.

 

Efter mellanlandning i New York, flyger vidare till Sverige.

 

Tönnebro, med slöslungan på taket.

 

fortsättning följer.....